Jo, det finns en hel del gott och ont med internetkontakt. Det positiva för mig själv innan internet var att jag var rätt försynt och att jag extremt sällan rörde/rör mig ute, så jag träffade ju liksom aldrig folk. Så sett blev internet något bra. Men sen har vi ju även, som du är inne på, det "oseriösa", det flyktiga, det lite känslokalla, de tusen möjligheterna. Men sen beror det ju lite på. Vi funkar, reagerar och känner olika. Vi får olika känslor och olika styrkor på känslor. Det som är lite småsnack för den ena parten kan vara något större för den andra. Man måste nog ta all kontakt med en nypa salt innan det t.ex. blir snack om att träffas.

Undrar om det där beteendet tagit över den känslan för jakt som när vi var ett jägar&sammlar folk. Det är lite så jag upplever det.

Ja fy, det finns då alla sorter.

Jag tror att problemet är att det finns så många som ser "jakten" som mer lockande än resultatet. De vill få se privata bilder, kunna "beställa" önskebilder etc. Men sen när de runkat klart så vill de hitta nåt nytt. (Sen ska vi inte nämna de killar som är smyg-bi och alltså reggar sig som tjej för att få kukbilder...) Det gör tyvärr att de få som verkligen är ute efter kontakt drunknar i mängden.

Håller med, det var enklare förr då man träffades och kunde avgöra om man klickade. Detta online är bara ett extra långt steg innan man ens möts för att kunna avgöra om det hela är värt att satsa på.

Ja, faktiskt & ändå gnäller de flesta om att det är sååå svårt att få kontakt med det kvinnliga könet 🙂

Är det verkligen så trögt att hitta nån vettig??