Men jag hade inte ens tatt något. Gick ut från ICA butiken när en hand landade på min axel.
Hörrö, sa en basröst. Du borde betalt det där.
Eftersom jag hade betalt det jag hade med mig ut från butiken blev jag lite förvirrad.
Så jag sa inget utan bara gapade.
Efter killen med basrösten kom ett kassabiträde springande med andan i halsen: Neeej, inte hon, den andra med hästsvans!
Tydligen hade en tjej med hästsvans snott något och gått ut precis innan mig. Jag hade också hästsvans den dagen oturligt nog. killen satte av efter hästsvanstjejen och kassabiträdet bad mig om ursäkt å hans vägnar.

Ingen fara på taket. Inte lätt att veta vem hon menade på den beskrivningen. "Tjejen med hästsvans".

En annan gång var jag på Kapp-Ahl då en tjej som gick i min skola just åkt dit för snatteri. En kavaj hade hon tagit. Konstigt nog verkade jagskämmas mer än hon när vi möttes i skolan dagen därpå. Av någon anledning så skämdes jag för att jag hade sett...

Mänskligheten är inte lätt att förstå sig på.

Kramas ordentligt nu, Jolo.