Lucky det är ju det som är så konstigt när man är vuxen. Eller så gör man det svårt i onödan.

Lucky det är ju det som är så konstigt när man är vuxen. Eller så gör man det svårt i onödan.

Thunter. Tack. Men nejtack. Det var mer en retorisk fråga. Låter inte det förövrigt rätt desperat att gå en kurs bara för att hoppas på att finna en vän?

Rammer, eller hur?! Blev faktiskt lite kompis med tre smågrabbar som jag sprang på under min pokemonrunda häromdagen.jag var tydligen ascool enligt dom och vi pratade pokémons som att vi kände varandra. Fick mig att börja tänka på att ingen vuxen skulle gjort likadant. Varför är det så? Varför ska det vara så svårt? Varför kan det inre vara räcka med att man faktiskt har ett gemensamt intresse och så är det inget mer ed det? :)

Av någon anledning så blir det svårare när man är äldre för väldigt många har tyvärr andra motiv än riktig vänskap.Tänk om det var som när man va liten?

Tack. Men. Hm. Nej tack. Jag är fullt medveten om vad detta är för sida. Bad inte om tips om var man kan hitta vänner. Fullt medveten om det också. (Tänkte inte ge en utläggning om varför och varför inte vissa saker inte fungerar för mig.) Nu skrev jag om någon HÄR känner sig träffad. Skriv. :)

Kommer med ett förslag som kanske inte alla tänkt på - gå med i en förening där man faktiskt träffas fysiskt - inte bara över webben, gemensamma intressen leder lätt vidare! Sen kan man ju utmana sig själv lite som jag gjorde - gick buggkurs, lärde mig dansa och f-n vad kul det kan vara - samtidigt som man jobbar bort blygheten bygger man även upp ett nätverk av andra dansanta personer. Många har träffats den vägen eller inom föreningslivet - så har det varit länge, och så kommer det att fortsätta länge till, var så säkra!

MrSnuff, med att hitta vänner? 10 år låter som väldigt lång tid utan vänner!