Första semesterveckan och vädret var inte särskilt inspirerande. Mulet och blåsigt med rejäla knuffar i vindbyarna. En idé om att åka ut till nakenstranden och få lite sol på en vinterblek kropp och bara få koppla av med natur, sand och vågskvalp.

Okej, visst, ärligt talat också... tänk om någon dessutom visade upp sig lite extra efter att ha blivit stärkt av sol och sommarkåthet. Visst, jag skulle väl kanske inte vända bort solglasögonen från det.

Velade under dagen och vädret verkade vara sådär. Jag bestämde mig ändå för att åka dit en sväng och är det svalt och blåsigt så får det väl bli en kort utflykt. Oavsett så är det en hyfsad promenad tur och retur så då har man fått röra på skelettet lite ändå. 

Väl på väg mot stranden efter att ha lämnat bilen och med ryggsäcken på ryggen visade det sig att ute närmare havet så var solen mer generös med sina värmande strålar och det fanns hopp om att få en stunds avkoppling. Det var sen eftermiddag och antingen hade de få gästerna till den vanliga - klädda - stranden redan gett sig av eller så var det väderberoende. Bara jag och stigen genom skogen sista biten för att gena lite fram till den avklädda delen där jag kom ut vid dess början och sedan långsamt följde vattenbrynet.

De små låga vindskydden av diverse drivved och grånade plankor som byggts under tidens gång låg kvar. Jag mindes dem från mitt tidigare besök för flera år sedan. Min första gång på Smacken där jag följde med ett par som var vana badare och fria i sinnet. Ett skönt minne som tillkommit med dem längst bort på stranden, lite i skymundan. 

Jag vandrade långsamt i våta sanden och såg inte en enda person. Jag var helt själv. Nog för att det inte var en högsommardag med blå himmel men några besökare hade jag nog väntat mig på min promenad som förde mig till en större sandig del i anslutning till där en större del av Indalsälven mynnar ut. Längst ut. 

Tittade runt lite och valde sedan att gå tillbaka och upp till ett av vindfången. Av med kläderna och bara stod rakt upp och ned och kände vinden mot kroppen. Molnen hade skingrat sig och solen värmde gott. Visst, blåsten fanns kvar men var ljum ändå. Eftersom jag var ensam vad jag hade sett så greppade jag mobilen och tog några bilder. Använde några grenar på vindskyddet som stativ. Oj, kände hur jag svällde och kände upphetsningen resa sig. Några försiktiga drag. Ah! Runka sakta. Vilken härlig känsla, naken, ute - alltihop. Kändes som att det hade varit skönt och lite porrigt att få göra det till avslut inför några andra. En liten exhibitionist vaknade minsann.