Jag tillhör numer skaran av (glada) cyklister. Men jag måste skaffa mig en ny sadel för detta tortyr redskap kan jag bara inte ha längre.
Visserligen gillar jag stenhårda saker, men det ska vara rätt sorts saker.
En cykelsadel tillhör inte sånt som ska vara stenhårt. Men eftersom et tar 10 min att cykla och nästan 30 min att gå..

Så, varje gång jag ska sättamig på cykeln för att trampa iväg, görs det oändligt försiktigt. Som om det skulle göra mindre ont då. Det gör det inte, men likväl gör jag så varje dag. Efter en stund så gör det inte lika ont, rumpan har vant sig. Då trampar jag på av bara tusan.

För jag gillar att cykla, även om det är uppförsbacke hela vägen hem.. Borde varit tvärtom, nerförsbacke på hemvägen när jag har jobbat hela dagen. Står och går i princip hela tiden på jobbet. Men nu är det som det är.
Fick mammas cykel. Undrar om det var den hon "störtade" med. Tror inte det, för den cykeln blev nog totalpaj. Men något är det för hjulen känns helt äggiga...
Man liksom guppar upp och ner när man cyklar. Känns märkligt med den rörelsen utan en man (läs sexnovellen) under sig.


Cykelhjälm? Givetvis, jag vill se mina barn växa upp och jag vill verkligen bo med sexnovellen lääääääääääääääääääääääänge innan jag kolar. Och kolar jag ska det inte vara för att jag vägrat se lite ocool ut.

Kram på er, glöm inte att tala om för någon idag att du tycker om honom/henne, Jolo.