I augusti ska jag gifta mig... Det är ett halvår bort... Eller är det imorgon? Det känns ungefär lika skrämmande, pirrigt, glädjesprudlande, lyckligt och nervöst... Vi har ingenstans att vara än... Vi har inte inbjudningslistorna klara... Jag känner mig stressad.. stressad som faaaaaaaaaaaaaan. Jag vet färgtemat, jag vet blommor, jag vet tårtsmak och design, jag vet att jag längtar (haha) men stressen kommer som ett jävla brev på posten (gamla posten man kunde lita på, inte postnord.. då hade inte stressen kommit...)Jag vet att det löser sig, för det gör det men just nu är det lite drygt...