Skrev med en kille från Tinder.
På min tinder profil står det att de första 10 träffarna får va bland folk, för jag vill veta vem du e innan jag är ensam med dig.
Så denna kille fortsättning skriva med mig.
Sen så berättar han att han vill helst bara ha en tjej till kk som ej träffar andra.
För det första har jag min fästman o för det andra så har jag Tizer som kommer o går som han känner. Ingen jag kommer kasta ur mitt liv bara för att jag ska kasta mig in till en kk som jag ej ens har träffat.
Jag sa det till han denna tider kille, men han sa vi får ju ändå se vad som händer i framtiden.
Kondom var inget för han heller sa han, men han e villig att gö försök med mig som vill gärna ha det.
Okej nu har vi redan massa som ej passar ihop med varandra.
Jag frågar om det så smart att gå vidare då när vi ej e en matchning på visa punkter.
Han bad om ett försök i alla fall. Ja sa javisst men jag visste att jag kommer falla o han kommer sen gö mig besviken. Jag ville ändå försöka i fall ifall han var den rätta kkn jag väntat på.
Jag skicka han bilder o videon på mig. Och han på sig. Ljudklipp på våra röster.

Han sa han verkligen ville träffa mig. Jo men jag kan imon. Hundfri så vi slipper min hund.
Jag hade innan sagt att när vi träffas så får vi börja med promenad, kanske ta en kaffe sen (då menar jag på ett fik).
Så jag frågar vilken tid ska vi ses?
"Har du någon tid som jag kan rätta mig efter. Jag vill sminka mig"
Hans svar
"Men vi ska bara ta en promenad va? Eller vill känner du för att komma till mig en stund?"
Nu blev jag fundersam o lite besviken för att han ej tänker hur det känns för en kvinna att möta en främling som dessutom e en man.
Så jag svarar
"Bara creaps som erbjuder sitt hem första gången man ses. Män bakom internet kan både stycka än, v*lt*, eller hålla på med tjatsex (snälla, bara lite, det går snabbt)."
Han blir sjukt arg på mig o svarar
"Det var en enkel fråga. Som du kan svara ”nej inte den här gången” men istället väljer du att skriva av dig en harang som inte här något med mig att göra."
Jag svarar mitt sista sms
"Okej. Du blir sur över hur jag kände det. Sa ju promenad är en bra början."
Han vägrar svara.
Tror ej han kommer skriva till mig igen.
Så tydligen var jag en traumatiserade tjej, att det var jag som var problemet o att jag skulle jobba på mina ischon.
Ja eller så hade jag rätt, att han var en seriem*rd*re o att jag trampade han på tårna o att han blev kränkt.
Vi får aldrig veta.