Nu ska vi se hur vi ska börja.
Jag tycker jag e en snäll tjej som borde behandlas bättre.

Julen börjad närma sig. Jag vet att Gamer ej firar jul. Hans familj bryr sig ej om han o hans vänner finns ej där helt.
Jo en väne med barn o familj brukar han va hos o fira.
Jag brukar komma med Trisskalender o julklappar.

Jag gillar visa min uppskattning till han.

Så i år tänkte jag att han kunde räkna ut med röven att jag ville visa mitt uppskattning igen.
Så jag var han att jag ville så gärna ses.
Frågade han när. Inget svar. Asså nu e det strax första december o då bör man ha en julkalender.

Jag köpte in en till han. Med pengar jag verkligen försökt samlat ihop, då jag ej har mycket pengar. Jag ville ha en som var dubbelt så dyr, men tänk om han ej bryr sig o jag bara slänger laxar i sjön. Nej det fick bli en på 150, lax ändå okej rimligt.

Hoppas jag får se han när jag ska ge den.
Jag skrev o han sa att han ej hade tid att ses, då han skulle jobba.

Jag blev ledsen men hade hoppet uppe.
Jag åkte iväg till han. Skulle lägga den i brevlådan. Ja den första december stod ju in för dörren.

Jag gick iväg. Närmade hans hus. Önska verkligen han kom ut o bara höll om mig.
Stod titta på hans brevlådan. Lade Trisskalendern i en genomskinlig påse.
Gick tillbaka till bussen. Nästan 30 min tills den kom. Det va kallt. Men att gå tar 45 min för en stor backe upp hela vägen o sen ska man orka ut med hunden.
Med buss tar det 8min.
Jag önska han kom till busshållplatsen. Eller att jag bara fick se han.
Jag hade messat på massanger, men han hade ej läst.
Jag åkte hem. O jag ville få tag i han då jag ej vill någon snor hans Trisskalendern.
Jag försökte smsa på hans nummer. Min nya mobil vägra smsa till nya människor som ej skrivit till mig.
Min gubbes mobil var hemma på bordet. Så jag tog hans mobil o slängde väg ett sms som jag skrev till Gamer ”jag vill du tar upp det jag lämnar i brevlådan, vill ej det blir nott, så skriv till min massanger så fort du ser detta. Kram Madde”.
Han vet att det e jag. Han vet hur jag e. Han känt mig så många många år.
Han svara kortfattat att han tagit upp den o tack.

Men jag vill ju ses med. Vill både ge julklappar o träffas.
Men han svara ej på det. Han visste ej om julklapparna. Men jag vill ej att han träffar mig bara för att få saker. Utan att han vill träffa mig för att få träffa mig.
Det e 4 månader sen vi sågs. Senast var hans födelsedag. Han kom ju ikke ens när jag fyllde år efter han, men jag kom till han. Han kan ej träffas nu vid jul, för han skiter i att svara. Han svara bara på vad jag sa ha på min gubbe i spelet vi spelar tillsammans. Men allt utanför spelet svarar han ej på.

Julafton kom. Trodde han skulle messa o skriva god jul till mig åtminstone. Men han skrev inget, så jag skrev ej till han. Skulle jag skrivit så hade han svarat. Jag vill att han skriver för att visa att han bryr sig. Tydligen så bryr han sig ej. Så många gånger han sagt till mig att han visste bryr sig om mig, att han saknar mig. Allt det känns som en stor lögn. Att allt han sagt var bara falskt från han. Känner mig lurad av han. Så många år o han gillat att linda mig runt hans finger. Jag brydde inget för han o han sa alltid det när vi sågs. Han visa så mycket när vi sågs. Men när vi ej ses irl, då e han kall o struntar i att höra av sig. Skriver ej till en om när man kan ses.

Kommer ta mig månader att komma över han. Men nytt år nya tag. Ska gö mitt bästa. Även om jag sagt det förr, så ska det bli än en gång jag ska försöka att ej träffa han mer. Hans julklappar får jag behålla själv.
Tänk om jag möter han på krogen. Jag kommer ju bara vilja va i hans armar. Kyssa honom. Se han rakt in i hans blåa ögon. Smeka hans bröstmuskler.
Jag kommer gå sönder om jag träffar på honom. Ni som ej fattar, ni kommer ej fatta. Jag kommer ej besvara er som skriver. Ej i detta inlägg kommer jag ej svara er. Vet jag får mail om frågor på mina inlägg, men denna gång kommer ni ej bli besvarade. För detta e hur jag känner mig o ni kan ej förminska det, eller ta mina känslor bort från mig.