Känslan av att skapa nått eget, sätta sin egen tanke och känsla på nått som alla kan se och höra.. är en otrolig känsla. Även om det kan komma med mindre positiva tankar... sånt man får stå ut med om man vill bli offentlig.Alla kan inte gilla allt.. simple as that!

Musiken har alltid funnits i mig, fått det från ens far som kunde tamejfan lira allt! Dragspel, munspel, trummor, gitarr mm.. I min uppväxt fick man höra en hel del dansband av ens föräldrar. Så visst fan kan man dessa gamla goa dängor i dansbands genren :-)

Inte förrän brorsan flyttade hem när man va 8-9 år så lirade han GnR för en, paradise city., Minns bilden än i dag när han slänger ner kassetbandet i vår stereo vi hade vid fönstret. Jodå , min bror är också musiker.
GnR fastnade visserligen, men jag va inne som mååånga andra i Michael Jackson.
Posters över hela rummet. Dansade dagarna i ända.

Fastnade för dom direkt ! Efter ett tag hittade man sin fars gamla jazztrumset på vinden, släpade ner den i rummet, satte handdukar över den enda puka som fanns och virveltrumman. En enda cymbal och ingen hihat. baskagge med pedal. Tejpade ihop jazzvisparna. och började lira till skivan. bäst på den tiden satt " Devils Dance".
I skolan började man smålira lite på musiklektionerna. Min lärare blev galen på mig, kunde inte slita mig från trummorna. ville lira på ens raster , men inte alltid man fick det ( tack för att ni hindrar mig i min passion och utveckling)

hade ens första uppträdande i högstadiet , lirade trummor till ens klasskompis som sjöng Mariah Carey´s "Hero" Sen bongotrummor till stairway to heaven.
efter det fick man en förfrågan om att lira trummor i ett nystartad band.

Lirade in i en hemmastudio ,en låt som vi skrev själva. lät förjävligt!! men skulle vara guld värt att höra det i dag :-)
Ett halvår höll detta, sen fattade man intresse för gitarr istället. Hade fixat fler skivor med Metallica och började smått lära mig lite låtar på gitarr. Tog gitarrlektioner i gymnasiet ( fast jag redan kunde allt hon lärde oss) samma sak här, efter lektionens slut va man kvar och lirade gitarr. Folk stack in huvudet och undrade vem det va som lirade :-)
hade ett uppträdande här med, lirade trummor till Oasis " wounderwall"
Men det va gitarren som lockade under alla år. Hade med mig gitarren till jobbet och jammade lite.

6-7 år senare, började viljan att ha ett band bli starkt. Tjatade sönder min bästa vän när Guitar Hero kom.. " jag måste lira i ett band"
Efter en fyllekväll med ens bror och kusins barn ( som är i min ålder) Kom iden upp, starta band! Jag fattade gitarren och bror min sång. Min syssling tog trummorna. Vi började köra lite covers, paranoid, GnR plus en egen låt som jag skrev. Detta har jag kvar i datorn från den tiden :-)

Tiden gick och bror och jag kände att detta håller inte, vi måste få in bättre musiker. Och fann 2 barndomsvänner som båda lirade gitarr.
Vi fann en sunkig bunker bakom en skoaffär i tyresö, där vi började repa. Och jag fick trummorna igen.
Började direkt med egen låt. och där tog det sen fart.
Bytte lokal, hittade en bassist. och nu gick det undan. 1 1/2 efter att vi startade, hade vi första spelningen ute på Harry B James. Under dom sista 1 1/2 åren som detta band höll, hann man lira i vanghärad, debaser slussen och medis, klubben på fryshuset. Broder tuck,. copperfields, Tog sig till final i en musiktävling Emergenza. vi hann tjäna in 6500 kr på den tiden som band.

Allt slutade sen , då vi växte ifrån varandra. Gitarristerna och jag startade upp nytt. och där är jag i dag. 9 månader gammalt band,, 1 släppt singel
, 7 spelningar. och nästa singel på väg. Förfrågan om spelning i malmö och lindköpng..

På denna väg har man skaffat sin såna härliga kontakter och vänner så det är inte sant . Njuter av varje tillfälle man lirar.och tänker ofta tillbaka på hur allt började :-) Och jag tror det va dansbanden som liten som fick mig att vilja pyssla med musik :-)