Sommarnätterna är så otroligt ljusa och vackra häruppe. Det är svårt att sova när man vill njuta av varje sekund av sommaren. Det är svårt att sova när både ens kropp och hjärna är nattaktiva. Det är svårt att sova när det är så otroligt mycket tankar och känslor inom en. Tankar och känslor som inte kan ventileras eller hanteras. De dämpas, kvävs så länge det är möjligt och bubblar ibland upp som en inre rastlöshet, en frustration. Jag vill aldrig att sommaren ska ta slut.
Jag söker mig till stranden så ofta jag bara kan, helst varje dag under sommaren. För där, på stranden i solen, i vattnet, kan jag andas ut, njuta, känna mig tillfreds. Det tar inte bort all press, all rastlöshet och alla behov, men det hjälper mig att må riktigt bra en stund och släppa sånt som känns jobbigt.
Jag älskar sommaren, jag vill aldrig att den tar slut. Värmen, ljuset, min lättklädda kropp, förstärker mina sinnen, min sexualitet. Liksom vattnet mot min kropp när jag simmar ut, längtar efter total nakenhet, total njutning.
Jag måste få uppleva, känna och njuta innan min själ vissnar, likt sommarens blomster.
Kommentarer